fredag 6 maj 2011

Din minnesplats här hemma

Jag köpte dig en fågel igår det är en symbol för din frihet och för att du flög din väg, jag hoppas du möttes av en vacker värld, en bild av det du hoppades på, men här hemma saknar jag dig livet blir aldrig mera det samma, det kan väl ändå ingen tro. Du var mitt barn, min allra minsta lilla kille och du av alla människor gav dig av, jag lider så, det är ingen rättvisa i att vi ska vara utan dig idag, du behövdes i vår värld. Du misstog dig hjärtat du trodde du gjorde rätt, men du glömde oss som finns kvar och som inte kan ge oss av dit du är nu. men i mitt hjärta önskar jag att du fann en frid som ingen annan kunde ge dig mitt älskade barn. Du var den allra underbaraste son en mamma kan önska sig så du förstår att världen ter sig annorlunda utan dig, den tomhet som råder finns det inget bot på, det enda läkande vore om det skedde ett mirakel och du kom tillbaka.
Ja det vet jag kan ju inte ske, du är borta från livet och vi kan dig inte se, men kanske kan du titta på oss, följa våra steg. Jag hoppas det, jag hoppas vi kan göra dig stolt över oss, över våra gärningar.
Jag ska rycka lite ogräs som kommit på din plats så det blir vackert och rent, du var det vackraste vi hade, men gud gjorde så du smet. Du borde stannat, du borde varit här, men du valde en annan utväg. Smärtsamt är det att veta allt det vi nu vet, att du inte kände dig älskad det ögonblick du lämnade oss och att jag ingenting kan göra för att förändra det mer, jag kan bara vårda ditt minne och hopas få känna en fjäderlätt smekning på min kind och känna att det är en smekning från dig min son, att du finns i varje vind. Jag saknar dig så mycket att orden inte kan det beskriva. Det är tomt nu.
Mamma

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar